Kritisk, sj lvst ndig och nyttig. M l och praktik i forskarhandledning

Regleringen av svensk forskarutbildning handlar i h g utstr ckning om forskningens villkor. Samtidigt har kraven om samverkan med samh llet i vrigt, den s kallade ”tredje uppgiften”, f tt en alltmer framtr dande roll f r all forskande personal, d rmed ocks f r doktorander. Till detta har ocks kravet om att forskningsresultaten ska nyttigg ras fogats. Emellertid tycks det nd som om de institutionaliserade f rv ntningarna p forskarutbildningen framf rallt handlar om vetenskaplig skolning. H gskolelagen ger ingen klarhet i hur den ”tredje uppgiften” skall praktiseras, bara att samverkan skall ske. I den h r artikeln studeras vilka praktiska konsekvenser denna reglering har f r forskarutbildningens m l och genomf rande. Analysen utg r fr n en fallstudie av samh llsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet d r prefekter och forskarutbildningsansvariga svarat p fr gor om hur regelverken tolkas och efterlevs. Tv distinkta teman kan urskiljas i svaren. I det f rsta, handledarskapet som en kollektiv angel genhet, framh lls vikten av att handledning och l randem l m ste ses som en kollektiv handling samtidigt som denna h llning synligg r sv righeterna att uppn m len. I det andra temat diskuteras det m ngbottnade begreppet nytta, d r diskussionerna med all tydlighet visar att nyttobegreppet rymmer m nga, heterogena och emellan t mots gelsefulla betydelser.