Webbaserad pedagogisk meritportf lj - fr n idé till verklighet

Pedagogisk meritering och pedagogiska meritportf ljer har under det senaste decenniet f tt kad uppm rksamhet. Idag (mars 2011) ger en s kning p Google 6 140 respektive 1 990 tr ffar p dessa tv s kord. M nga av tr ffarna p Google handlar om h gskolors rekommendationer att dokumentera pedagogiska meriter, men antalet publicerade artiklar i detta mne r mycket f . H gskolan beh ver bra l rare och f r att uppn det s m ste undervisning och andra utbildningsinsatser uppm rksammas och bel nas. Anv ndandet av pedagogiska meritportf ljer anses ka betydelsen av undervisningsinsatsen vid anst llningar och befordran och r ett s tt att professionalisera undervisning (Fayne, 1991). M nga h gskolor och universitet har utarbetat handlingsplaner f r hur pedagogiska meriter ska dokumenteras och bed mas liksom strategier f r hur medarbetarna ska utveckla sin pedagogiska skicklighet. ”Uppifr n” finns s ledes b de skrivna dokument och viljan och intentionen att premiera pedagogiska insatser. Trots detta upplever m nga medarbetare att pedagogiska insatser inte l nar sig att dokumentera d dessa meriter inte v rderas tillr ckligt h gt, exempelvis i j mf relse med forskningsmeriter. Samtidigt vittnar pedagogiskt sakkunniga om att de pedagogiska meritportf ljer som de ombeds granska (vid exempelvis tj nstetills ttningar) ofta r ostrukturerade och av varierande kvalité. F r att pedagogiska meriter ska f avsedd tyngd vid tj nstetills ttningar fordras att de redovisas p ett s tt som g r det m jligt f r sakkunniga att v rdera dem. Bed mning av b de vetenskapliga och pedagogiska meriter g rs i m nga fall av sakkunniga utan s rskild pedagogisk utbildning och de pedagogiska meriterna anses generellt mer sv rbed mda n de vetenskapliga (Lindberg, 1997). N gon form av standardisering och mallar i samband med presentation av pedagogiska meriter b r d rf r kunna vara till hj lp f r s v l s kanden som bed mare. Det finns behov av redovisning av pedagogiska meriter ven f r andra ndam l n vid tj nstetills ttningar. M nga medarbetare (som inte avser att s ka akademisk tj nst) g r betydande insatser i undervisningen exempelvis i form av administration, f rel sningar, seminarieledning samt klinisk handledning, och dessa prestationer b r anv ndas som underlag f r exempelvis planeringssamtal, l nef rhandlingar och kompetensutveckling. M nga finner det sv rt att redovisa dessa undervisningsinsatser. Orsaken till detta r sannolikt delvis bristen p tradition att bokf ra pedagogiskt arbetet (i kontrast till vetenskapligt arbete), men ocks bristen p ett anv ndarv nligt verktyg