All Title Author
Keywords Abstract

Forests  2011 

Intensive Forestry as Progress or Decay? An Analysis of the Debate about Forest Fertilization in Sweden, 1960–2010

DOI: 10.3390/f2010112

Keywords: Swedish forestry, forest fertilization, environmental history, forest history, environmental debate, discourse analysis, figures of thought

Full-Text   Cite this paper   Add to My Lib

Abstract:

In the mid-1960s, fertilization (with nitrogen) had a breakthrough as a promising forest management method in Swedish company owned forests. The activity grew and peaked during the 1970s but then lost ground and stabilized at a low level in the 1990s and early 2000s. Over the last five years, however, interest in fertilizing Swedish forests has increased again. In this article both the forestry industry’s, and the environmental movement’s, attitudes toward forest fertilization over time are investigated. Furthermore, conflicting persistent ideas about nature and future, i.e., “figures of thought”, within interest groups, representing forestry and the environmental movement respectively, are identified and analyzed in relation to the debate on fertilization. The analysis reveals mainly three figures of thought that have influenced this debate during the period, “the idea of progress”, “the idea of decay” and “the idea of the great chain of being”. The study thus sheds light on how the relationship between forestry and the environmental movement has evolved from the 1960s until today and uncovers thought patterns that have stood, and continue to stand, in opposition to one another.

References

[1]  Swedish Forest Agency. Skogsstatistisk ?rsbok 1970 (SOS). (Swedish Statistical Yearbook of Forestry 1970, SOS); National Board of Forestry: Stockholm, Sweden, 1971; p. 54. Available online: http://www.skogsstyrelsen.se/sv/Myndigheten/Statistik/Skogsstatistisk-Arsbok/Skogsstatistiska-arsbocker/ (accessed on 9 January 2011).
[2]  Swedish Forest Agency. Skogsstatistisk ?rsbok 1974. (Swedish Statistical Yearbook of Forestry 1974); National Board of Forestry/Liber F?rlag/Allm?nna F?rlaget: J?nk?ping, Sweden, 1976; p. 42. Available online: http://www.skogsstyrelsen.se/sv/Myndigheten/Statistik/Skogsstatistisk-Arsbok/Skogsstatistiska-arsbocker/ (accessed on 9 January 2011).
[3]  Swedish Forest Agency. Skogsstatistisk ?rsbok 1981–1983. (Swedish Statistical Yearbook of Forestry 1981–1983); National Board of Forestry: J?nk?ping, Sweden, 1983; p. 82. Available online: http://www.skogsstyrelsen.se/sv/Myndigheten/Statistik/Skogsstatistisk-Arsbok/Skogsstatistiska-arsbocker/ (accessed on 9 January 2011).
[4]  Swedish Forest Agency. Skogsstatistisk ?rsbok 1991. (Swedish Statistical Yearbook of Forestry 1991); National Board of Forestry: J?nk?ping, Sweden, 1991; p. 95. Available online: http://www.skogsstyrelsen.se/sv/Myndigheten/Statistik/Skogsstatistisk-Arsbok/Skogsstatistiska-arsbocker/ (accessed on 9 January 2011).
[5]  Swedish Forest Agency. Skogsstatistisk ?rsbok 2008. (Swedish Statistical Yearbook of Forestry 2008); Swedish Forest Agency: J?nk?ping, Sweden, 2008; p. 130. Available online: http://www.skogsstyrelsen.se/sv/Myndigheten/Statistik/Skogsstatistisk-Arsbok/Skogsstatistiska-arsbocker/ (accessed on 9 January 2011).
[6]  Swedish Forest Agency. Skogsstatistisk ?rsbok 2010. (Swedish Statistical Yearbook of Forestry 2010); Swedish Forest Agency: Jonkoping, Sweden, 2010; pp. 148–152.
[7]  Spridning av kemiska medel. Bet?nkande, SOU 1974:35; Ministry of Agriculture: Stockholm, Sweden, 1974; p. 12.
[8]  The Swedish Society for Nature Conservation. Levande skog. Naturv?rdens synpunkter p? skogsbruket, 2nd ed. ed.; Svenska Naturskyddsf?reningen: Stockholm, Sweden, 1978.
[9]  Enander, K.-G. Skogsbruk p? samh?llets villkor, 1st ed. ed.; Department of Forest Ecology and Management, Swedish University of Agricultural Sciences (SLU): Ume?, Sweden, 2007.
[10]  Nylund, J.-E. Forestry Legislation in Sweden; Department of Forest Products, The Swedish University of Agricultural Sciences (SLU): Uppsala, Sweden, 2009.
[11]  Regeringens proposition 2007/08:108En skogspolitik i takt med tiden (Government bill 2007/08:108). 2008, p. 5. Available online: http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=37&dok_id=GV03108 (accessed on 9 January 2011).
[12]  Merv?rdesskog. Slutbet?nkande, SOU 2006:81; Fritze: Stockholm, Sweden, 2006; p. 71. Available online: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=3281&dok_id=GUB381 (accessed on 9 January 2011).
[13]  Larsson, S.; Lundmark, T.; St?hl, G. M?jligheter till intensivodling av skog. Slutrapport fr?n regeringsuppdrag Jo 2008:1885; Swedish University of Agricultural Sciences (SLU): Sweden, 2009. Available online: www2.slu.se/press/2009/MINTSlutrapport.pdf (accessed on 9 January 2011).
[14]  The federation of Swedish farmers, LRF. Kraftsamling skog (Mustering Strength for the Forest); Lantbrukarnas Riksf?rbund: Stockholm, Sweden, 2010. Available online: http://www.lrf.se/Medlem/Foretagande/Skogsbruk/Kraftsamling-Skog (accessed on 11 October 2010).
[15]  Asplund, J. Teorier om framtiden, 1st ed. ed.; LiberF?rlag i samarbete med/Delegationen f?r l?ngsiktsinriktad forskning: Stockholm, Sweden, 1979; pp. 146–170.
[16]  Hajer, M.; Veersteg, W. A decade of discourse analysis of environmental politics. Achievements, challenges, perspectives. J. Env. Policy Plann.?2005, 7, 175–184, doi:10.1080/15239080500339646.
[17]  Ariés, P. Centuries of Childhood. A Social History of Family Life; Vintage books: New York, NY, USA, 1962.
[18]  Foucault, M. History of Madness; Routledge: London, UK, 2006.
[19]  Andersson, P. National policy and the implementation of recognition of prior learning in a Swedish municipality. J. Edu. Policy?2008, 23, 515–531, doi:10.1080/02680930802209727.
[20]  Alvesson, M.; Sk?ldberg, K. Reflexive Methodology. New Vistas for Qualitative Research, 1st ed. ed.; SAGE publications Ltd.: London, UK, 2000; pp. 200–209.
[21]  M?rald, E. Synen p? natur och milj? under den h?gindustriella epoken. In Industriland. Tolv forskare om n?r Sverige blev modernt; af Geijerstam, J., Ed.; Premiss: Stockholm, Sweden, 2008; pp. 233–245.
[22]  Dryzek, J.S. The Politics of the Earth. Environmental Discourses, 2nd ed. ed.; Oxford University Press: New York, NY, USA, 2005.
[23]  Fr?ngsmyr, T. Framsteg eller f?rfall. Framtidsbilder och utopier i v?sterl?ndsk tanketradition, 1st ed. ed.; Kontenta/LiberF?rlag: Stockholm, Sweden, 1980.
[24]  Anshelm, J. Mellan fr?lsning och domedag. Om k?rnkraftens politiska idéhistoria i Sverige 1945–1999; Brutus ?stlings Bokf?rlag Symposion: Stockholm/Stehag, Sweden, 2000; pp. 496–504.
[25]  Worster, D. Nature's Economy. A History of Ecological Ideas, 2nd ed. ed.; Cambridge University Press: Cambridge, UK, 1994; pp. 339–387.
[26]  S?rlin, S. Naturkontraktet. Om naturumg?ngets idéhistoria, 1st ed. ed.; Carlssons Bokf?rlag: Stockholm, Sweden, 1991; pp. 170–172.
[27]  Lovejoy, A.O. The Great Chain of Being. A Study of the History of An Idea; Transaction Publishers: New Brunswick, NJ, USA, 2009.
[28]  Pavelka, M.S.M.D. Change versus improvement over time and our place in nature. Curr. Anthropl.?2002, 43, 37–44, doi:10.1086/339563.
[29]  Kardell, ?; Lindkvist, A. Skogsg?dslingen i backspegeln. Debatten om storskogsbrukets kv?veg?dsling i Sverige ca 1960–2009Future Forests working report. Future Forests: Ume?, Sweden, 2010. Available online: http://www.futureforests.se/program/futureforests/hem/publikationer/workingreports.4.71c20537124c890652d80004498.html (accessed on 5 January 2011).
[30]  Skog f?r framtid. Bet?nkande av 1973 ?rs skogsutredning, SOU 1978:6; LiberF?rlag/Allm?nna F?rl.: Stockholm, Sweden, 1978; p. 75.
[31]  Skoglig forskning. Bet?nkande, SOU 1966:52; Ministry of Agriculture: Stockholm, Sweden, 1966; p. 33.
[32]  Westrin, T. Nordisk Familjebok. Uggleupplagan; Nordisk familjeboks f?rlag: Stockholm, Sweden, 1917; 26, pp. 1054–1055. Available online: http://runeberg.org/nfcf/0569.html (accessed on 9 January 2011).
[33]  Tamm, C.O. Skogsbiologiska problem. In Skogsh?gskolan 150 ?r: problem och idéer i svenskt skogsbruk 1828-1978, 1st ed. ed.; Sveriges Lantbruksuniversitet: Uppsala, Sweden, 1978; pp. 63–84.
[34]  Eliasson, P. Skogsdikning och skogsv?xt under 1900-talet. In Svensk mosskultur. Odling, torvanv?ndning och landskapets f?r?ndring 1750–2000, 1st ed.; Runefeldt, L., Ed.; Kungliga Skogs- och lantbruksakademien: Stockholm, Sweden, 2008; pp. 181–194.
[35]  Andrén, T. Skogsg?dsling ett t?nkbart led i ett intensivt skogsbruk. Svenska Skogsv?rdsf?reningens Tidskrift?1962, 60, 293–295.
[36]  M?rald, E. Jordens kretslopp. Lantbruket, staden och den kemiska vetenskapen 1840–1910, 1st ed. ed.; Ume? universitet: Ume?, Sweden, 2000.
[37]  M?rald, E. I m?tet mellan jordbruk och kemi. Agrikulturkemins framv?xt p? Lantbruksakademiens Experimentalf?lt 1850–1907, 1st ed. ed.; Kungl. Skogs- och lantbruksakademien: Stockholm, Sweden, 1998; pp. 101–102.
[38]  Carbonnier, C. Skogarnas v?rd och f?ryngring. In Skogsh?gskolan 150 ?r. Problem och idéer i svenskt skogsbruk 1828–1978, 1st ed. ed.; Sveriges Lantbruksuniversitet: Uppsala, Sweden, 1978; pp. 85–126.
[39]  Holmen, H. Skogsg?dslingsf?rs?k vid statens skogsforskningsinstitut. Svenska Skogsv?rdsf?reningens Tidskrift?1962, 60, 337–343.
[40]  Hellstrand, A. Stockholms h?gskolas matrikel 1951–1960, 1st ed. ed.; Stockholms universitet: Stockholm, Sweden, 1987; p. 80.
[41]  Ebeling, F.; H?ggstr?m, B. Dom?nverkets g?dslingsf?rs?k. Svenska Skogsv?rdsf?reningens Tidskrift?1962, 60, 345–350.
[42]  Hagstr?m, B. Synpunkter p? m?ls?ttningen f?r p?g?ende f?rs?ksverksamhet med skogsg?dsling inom Svenska Cellulosa AB. Svenska Skogsv?rdsf?reningens Tidskrift?1962, 60, 351–354.
[43]  M?ller, G. Handlingar r?rande kommittén f?r skogliga v?xtn?ringsfr?gor 1958–1969. In Skogsg?dslingens l?nsamhet och konjunkturberoende; The Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry's Archive (KSLA): Stockholm, Sweden. 1969; Volume F4C:2, 1969. Stiftelsen Svensk V?xtn?ringsforskning.
[44]  P.M. betr. SCAs g?dslingsf?rs?k 1957. Handlingar r?rande kommittén f?r skogliga v?xtn?ringsfr?gor 1958-1969. In SCA Skogsavdelningen; The Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry's Archive (KSLA): Stockholm, Sweden. 1958; Volume F4C:2, 1958. Stiftelsen Svensk V?xtn?ringsforskning.
[45]  Hagner, S.; Johansson, B.; Saraste, J.; ?hgren, A. Virkesframst?llning genom skogsg?dsling. Sveriges Skogsv?rdsf?rbunds tidskrift?1966, 64, 102–171.
[46]  Johansson, B. Skogsv?rd och skogshush?llning inom Kramforsdelen av SCA 1880–1996, 1st ed. ed.; SCA Skog: Sundsvall, Sweden, 2003; pp. 268–283.
[47]  Carbonnier, C. Bonitering av skogsmark. Skogen?1960, 47, 40–41.
[48]  V?xtn?ringen som skoglig produktionsfaktor. Skogen?1960, 47, 428–429.
[49]  Norska skogsg?dslingsf?rs?k. Skogen?1961, 48, 369.
[50]  Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens h?gtidssammankomst. Skogen?1962, 49, 92–93.
[51]  Tamm, C.O. Om g?dsling av skogsmark i Tyskland och Sverige. Svenska skogsv?rdsf?reningens Tidskrift?1954, 52, 1–38.
[52]  Tamm, C.O. Svenska unders?kningar ?ver skogens n?ringstillst?nd. V?xtn?ringsnytt?1954, 9, 14–18.
[53]  Tamm, C.O. V?ra m?jligheter att f?rb?ttra skogens n?ringstillst?nd. V?xtn?ringsnytt?1959, 14, 6–11.
[54]  Tamm, C.O. M?jligheterna att ?ka skogsv?xten genom markf?rb?ttrande ?tg?rder. Svenska skogsv?rdsf?reningens tidskrift?1962, 60, 167–169.
[55]  Hansson, A. Skogsg?dsling i Sverige. Historik och dagsl?ge. (Forest Fertilisation in Sweden. History and present situation.). Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens tidskrift?1984, 123, 329–336.
[56]  Swedish Forest Agency. Skogsstatistisk ?rsbok 1963–1964 (Swedish Statistical Yearbook of Forestry 1963–1964); The National Board of Private Forestry: Stockholm, Sweden, 1965; p. 52. Available online: http://www.skogsstyrelsen.se/sv/Myndigheten/Statistik/Skogsstatistisk-Arsbok/Skogsstatistiska-arsbocker/ (accessed on 9 January 2011).
[57]  H?rd, M.; Jamison, A. Hubris and hybrids. A Cultural History of Technology and Science, 1st ed. ed.; Routledge: New York, NY, USA, 2005; p. 4.
[58]  Eliasson, P.; Hamilton, G. 'Blifver ondt att f?rena sigh'. N?gra linjer i den svenska skogslagstiftningen om utmark och skog. In Skogshistorisk forskning i Europa och Nordamerika. Vad ?r skogshistoria, hur har den skrivits och varf?r?; Pettersson, R., Ed.; Kungl. Skogs- och lantbruksakademien: Stockholm, Sweden, 1999; pp. 47–106.
[59]  Pettersson, R. Svensk skogsindustri och svenskt skogsbruk under efterkrigstiden, 1950–1990. In Skog i f?r?ndring. V?gen mot ett rationellt och h?llbart skogsbruk i Norrland ca 1940–1990, 1st ed. ed.; Kungl. Skogs- och lantbruksakademien: Stockholm, Sweden, 2005; pp. 361–389.
[60]  ?ckerman, A. Kalhygge eller bl?dning? Svensk skogshistoria som milj?historia. In Milj?historia p? v?g. Artiklar presenterade vid Milj?historiskt m?te 1995, 1st ed.; Linnér, B-O., Svidén, J., Eds.; Link?pings universitet: Link?ping, Sweden, 1996; pp. 24–35.
[61]  Hellstr?m, E.; Rytil?, T. Environmental Forest Conflicts in France and Sweden. Struggling between Local and International Pressure, 1st ed. ed.; European Forest Institute: Joensuu, Finland, 1998.
[62]  Eliasson, P. N?r bruk av skog blev skogsbruk: etableringen av h?gskogsbruk och trakthyggen i Sverige. In Naturens nytta. Fr?n Linné till det moderna samh?llet; Eliasson, P., Lisberg Jensen, E., Eds.; Historiska medier: Lund, Sweden, 2000; pp. 122–141.
[63]  Thulin, S. Debatt. Sveriges Natur?1973, 64, 38–39.
[64]  Tamm, C-O. Skogsbruket och kemikalierna. Skogen?1969, 56, 26–27.
[65]  M?ller, G. Utredningen om kemiska medel 1972, YK 2691. In Anf?rande vid hearing inf?r utredningen om spridning av kemiska medel; Riksarkivet: Stockholm, Sweden; Volume 1.
[66]  Lisberg Jensen, E. S?tt stopp f?r sprutet! In Milj?historia ?ver gr?nser; Bj?rk, F., Eliasson, P., Fritzb?ger, B., Eds.; Malm? h?gskola: Malm?, Sweden, 2006; pp. 197–225.
[67]  Diskussion. Svenska skogsv?rdsf?reningens tidskrift?1962, 60, 377–378.
[68]  Lundgren, L.J. Staten och naturen. Naturskyddspolitik i Sverige 1869-1935. Del 1: 1869–1919, 1st ed. ed.; Bokf?rlaget Kassandra: Brottby, Sweden, 2009; pp. 478–486.
[69]  Hagner, S. Skog i f?r?ndring. V?gen mot ett rationellt och h?llbart skogsbruk i Norrland ca 1940–1990, 1st ed. ed.; Kungl. Skogs- och lantbruksakademien: Stockholm, Sweden, 2005; pp. 127–144.
[70]  Norsk Hydro. In Praktisk skogsg?dsling; Norsk Hydro: Stockholm, Sweden, 1965; p. 32.
[71]  Europeisk vattenv?rdskampanj. Sveriges Natur?1968, 59, 92.
[72]  Arman, K. Skogsg?dsling och naturv?rd. Sveriges Natur?1968, 59, 140–141.
[73]  H?jer, E.W. Skogsg?dslingen som produktions och milj?faktor. Sveriges Natur?1968, 59, 212–215.
[74]  Ramberg, L. Skogsg?dsling och kalhuggning. Effekter p? mark och vatten. In Sveriges Natur ?rsbok 1973; Larsson, E., Ed.; Svenska Naturskyddsf?reningen: Stockholm, Sweden, 1973; pp. 195–198.
[75]  Den d?dande g?dslingen var ovarsam. In G?dningsspill hamnade utanf?r skogarna; Nya Wermlands-Tidningen: Karlstad, Sweden, 1971.
[76]  Giftspridare i farten; V?rmlands Folkblad: Karlstad, Sweden, 1971.
[77]  Vetenskap, storbolag och kommuner diskuterade f?rgiftning. Vi vet inte vart vi ?r p? v?g; Nya Wermlands-Tidningen: Karlstad, Sweden, 1971.
[78]  F?rnyad pr?vning om skogsg?dning?; Filipstads Tidning: Filipstad, Sweden, 1971.
[79]  Naturv?rdsverket analyserar prover fr?n Brattforshyttan; V?rmlands Folkblad: Karlstad, Sweden, 1971.
[80]  Brattforsf?rgiftningen eldar p? milj?debatten; V?rmlands Folkblad: Karlstad, Sweden, 1971.
[81]  Bin dog i massor av gifter som tog tre kvigornas liv; Nya Wermlands-Tidningen: Karlstad, Sweden, 1971.
[82]  Hur farlig ?r skogsg?dsling?. ?delfiskar blev blinda; ?rebro-Kuriren: ?rebro, Sweden, 1971.
[83]  Skogsg?dslingen p? tapeten igen; Filipstads Tidning: Filipstad, Sweden, 1971.
[84]  Bolag anklagas f?r fiskd?d i damm; Dagens Nyheter: Stockholm, Sweden, 1971.
[85]  Swedish National Forest Inventory. In Skogsdata. Aktuella uppgifter om de svenska skogarna fr?n riksskogstaxeringen; Department of Forest Resource Management, Swedish University of Agricultural Sciences: Ume?, Sweden, 2010.
[86]  Due, K. Ska vi ha tj?drar? F?ltbiologen?1981, 33, 6.
[87]  M?ngfald inte enfald. F?ltbiologernas syn p? skogsbruket. F?ltbiologen?1983, 35. appendix.
[88]  Skogsindustrin. Vi ska ha allt! F?ltbiologen?1976, 28, 4.
[89]  ?hrén, P.-M. Sydsveriges myrar hotade. Sveriges Natur?1978, 30, 30.
[90]  Nordmalm, P. P? v?g mot en timmer?ker. F?ltbiologen?1978, 30, 8.
[91]  Olsson, B. Ge skogen en chans. Sveriges Natur?1979, 31, 56–57.
[92]  SNF-uppvaktning om skogen. Sveriges Natur?1979, 31, 123.
[93]  Palmqvist, K.; Dynesius, M. M?nniskan i skogen. Skogsbrukets historia. F?ltbiologen?1982, 34, 6.
[94]  Dynesius, M. Fj?llskogarna st?r och faller med Dom?nverket. F?ltbiologen?1983, 35, 7.
[95]  Molin, P. S? mycket skog. F?ltbiologen?1990, 42, 20.
[96]  Nature and Youth Sweden. In Skogsbruk och ekologi. Fakta om skogen och skogsbrukets milj?effekter; F?ltbiologerna: Stockholm, Sweden, 1973; pp. 120–125.
[97]  Olsson, R. Vandring p? en skogsstig. F?ltbiologen?1973, 25, 2–3.
[98]  Skogsbruket och milj?n. En policyf?rklaring, 1st ed. ed.; Sveriges Skogsv?rdsf?rbund: Stockholm, Sweden, 1974; p. 23.
[99]  Regeringens proposition 1978/79:110. Om riktlinjer f?r skogspolitiken, m.m. (Government bill 1978/79:110), 1979; pp. 20-21, 109-135.
[100]  Appelstrand, M. Milj?m?let i skogsbruket. Styrning och frivillighet, 1st ed. ed.; Lunds universitet/Sociologiska institutionen: Lund, Sweden, 2007; pp. 72–74.
[101]  Regeringens proposition 1984/85:127Om program mot luftf?roreningar och f?rsurning (Government bill 1984/85:127). 1985, pp. 3–57. Available online: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=37&dok_id=G803127 (accessed on 9 January 2011).
[102]  Swedish Forest Agency. Skogsstyrelsens f?rfattningssamling. SKSFS 1984:3 (Statutes from the Swedish Forest Agency); Skogsstyrelsen: J?nk?ping, Sweden, 1984.
[103]  Swedish Forest Agency. Skogsstyrelsens f?rfattningssamling. SKSFS 1991:2 (Statutes from the Swedish Forest Agency); Skogsstyrelsen: J?nk?ping, Sweden, 1991.
[104]  Forest Stewardship Council, FSC Sweden. Svensk FSC-standard f?r certifiering av skogsbruk; Svenska FSC-r?det: Uppsala, Sweden, 2000. Available online: http://fsc-sverige.perseid.se/images/dokument/fsc-sv.pdf_1.pdf (accessed on 30 October 2010).
[105]  P? v?g mot ett oljefritt Sverige; Statsr?dsberedningen/Regeringskansliet: Stockholm, Sweden, 2006. Available online: http://www.sweden.gov.se/sb/d/6316/a/66280 (accessed on 9 January 2011).
[106]  Remissammanst?llning. SLU:s utredning om m?jligheter till intensivodling av skog (MINT); Ministry of Agriculture: Stockholm, Sweden, 2010.
[107]  Statens fastighetsverk (National Property Board Sweden). Feedback (remissyttrande) concerning the report M?jligheter till intensivodling av skog (MINT); Ministry of Agriculture: Stockholm, Sweden, 2010. Jo 2009:2619.
[108]  Sveaskogs f?rvaltnings AB. Feedback (remissyttrande) concerning the report M?jligheter till intensivodling av skog (MINT); Ministry of Agriculture: Stockholm, Sweden, 2010. Jo 2009:2619.
[109]  LRF skogs?garna (The Swedish Federation of Forest Owners). Feedback (remissyttrande) concerning the report M?jligheter till intensivodling av skog (MINT); Ministry of Agriculture: Stockholm, Sweden, 2010. Jo 2009:2619.
[110]  Skogsindustrierna (Swedish Forest Industries Federation). Feedback (remissyttrande) concerning the report M?jligheter till intensivodling av skog (MINT); Ministry of Agriculture: Stockholm, Sweden, 2010. Jo 2009:2619.
[111]  The Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry (KSLA). Feedback (remissyttrande) concerning the report M?jligheter till intensivodling av skog (MINT); Ministry of Agriculture: Stockholm, Sweden, 2010. Jo 2009:2619.
[112]  Naturv?rdsverket (Swedish Environmental Protection Agency). Feedback (remissyttrande) concerning the report M?jligheter till intensivodling av skog (MINT); Ministry of Agriculture: Stockholm, Sweden, 2010. Jo 2009:2619.
[113]  Statens energimyndighet (Swedish Energy Agency). Feedback (remissyttrande) concerning the report M?jligheter till intensivodling av skog (MINT); Ministry of Agriculture: Stockholm, Sweden, 2010. Jo 2009:2619.
[114]  Skogsstyrelsen (Swedish Forest Agency). Feedback (remissyttrande) concerning the report M?jligheter till intensivodling av skog (MINT); Ministry of Agriculture: Stockholm, Sweden, 2010. Jo 2009:2619.
[115]  The Swedish Society for Nature Conservation (SNF). Feedback (remissyttrande) concerning the report M?jligheter till intensivodling av skog (MINT); Ministry of Agriculture: Stockholm, Sweden, 2010. Jo 2009:2619.
[116]  Artdatabanken (Swedish Species Information Centre). Feedback (remissyttrande) concerning the report M?jligheter till intensivodling av skog (MINT); Ministry of Agriculture: Stockholm, Sweden, 2010. Jo 2009:2619.
[117]  Sweden's Environmental Objectives Portal. Available online: http://www.miljomal.se/Environmental-Objectives-Portal/ (accessed on 5 January 2011).
[118]  V?rldsnaturfonden WWF. Feedback (remissyttrande) concerning the report M?jligheter till intensivodling av skog (MINT); Ministry of Agriculture: Stockholm, Sweden, 2010. Jo 2009:2619.
[119]  Riksantikvarie?mbetet (Swedish National Heritage Board). Feedback (remissyttrande) concerning the report M?jligheter till intensivodling av skog (MINT); Ministry of Agriculture: Stockholm, Sweden, 2010. Jo 2009:2619.
[120]  Centrum f?r biologisk m?ngfald (Swedish Biodiversity Centre, CBM). Feedback (remissyttrande) concerning the report M?jligheter till intensivodling av skog (MINT); Ministry of Agriculture: Stockholm, Sweden, 2010. Jo 2009:2619.
[121]  Hajer, A.M. The Politics of Environmental Discourse. Ecological Modernization and the Policy Process, 1st ed. ed.; Oxford University Press: Oxford, UK, 1995.

Full-Text

comments powered by Disqus

Contact Us

service@oalib.com

QQ:3279437679

微信:OALib Journal